fredag 7 september 2018

Amazonas´ bödlar, Texaco-Chevron, har en allierad i Ecuadors president Lenin Moreno som attackerar Rafael Correa för hans stöd till ursprungsbefolkningarna






Amazonas´ bödlar Texaco-Chevron, har en allierad i Ecuadors president Lenin Moreno som attackerar Rafael Correa för hans stöd till ursprungsbefolkningarna

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-09-07 / Ecuadors förre och populäre president Rafael Correa riskerar nu att ställas inför rätta för att ha försvarat landets ursprungsbefolkningar och dess regioner i Amazonas mot ”ekomördarna”. Så kallas Texaco-Chevron av miljö- och indianorganisationerna i Ecuador efter att det multinationella oljebolaget lämnade nästan 1000 ”bassänger” med spillolja i den ecuadorianska delen av Amazonas.

Oljan har förstört natur och vattendrag för en stor del för indianbefolkningarna i denna del av Ecuador. USA-bolagets exploatering av landets naturresurs har skapat nästan obotliga skador på människor och natur.
Det är min slutsats efter ett reportage jag gjorde under tre dagar i mars 2011, bara en månad efter att domstolen dömde oljebolaget att betala 9,5 miljarder dollar i skadestånd till den drabbade befolkningen.



Juridisk kontrarevolution i Latinamerika

Men den politiska högern är på offensiv och den juridiska kontrarevolutionen i Latinamerika fortsätter, inte bara i Brasilien. Där dömdes Lula till tolv års fängelse för en påstådd muta i form av en etagevåning som åklagaren och domstolen påstod att han hade fått i mutor av det brasilianska byggföretaget Odebrecht, trots att Lula varken har satt sin namnteckning på ett lägenhetskontrakt och än mindre satt sin fot i den nämnda lägenheten.

Hans partikamrat Dilma Rousseff, som valdes till president med 53 miljoner röster i bagaget avsattes för korruption, trots att när rättegången kom till stånd inte kunde bevisas. Men då hävdade åklagaren att hon gjort sig skyldig till ett ”administrativt fel” i form av att hon påstod ha flyttat en summa från ett ministerium till ett annat vilket togs som förevändning för att avsätta henne. Men detta ”administrativa fel” är vanligt i regeringsarbete, även i Europa. Men Dilma kunde inte påvisas ha stulit en enda dollar.

”Texaco-Chevrons Smutsiga Ansikte i Ecuador”

Den förre ecuadorianske presidenten Rafael Correa har gått samma väg. Nu påstås han ha använt tio miljoner dollar för att finansiera kampanjen ”Chevrons Smutsiga Ansikte i Ecuador”. Bland annat ska Correa, enligt president Morenos regeringsminister Eduardo Jurado ha utsatt Ecuador för en stor risk att bli utsatta för USA-sanktioner och en slags internationell skiljenämndsdomstol.

Det var när Correa bjöd in prominenta Hollywoodskådisar som Danny Glover för att på plats ta del av de gigantiska miljöskadorna på Amazonas som Chevron orsakade denna känsliga del av planeten. Moreno och Chevron anser det var en ”förtalskampanj” mot det transnationella USA-oljebolaget. Chevron köpte upp Texaco 2001. Texaco opererade i Ecuador 1964-1990.

Danny Glover i ecuadorianska Amazonas. Foto; Unión de Afectados por Texaco.


Rättegång i USA eller Ecuador?

Men Jurado är ute och fiskar i grumligt vatten. Det dröjde faktiskt till slutet av 2013 innan Rafael Correa personligen blandade sig i den juridiska konflikten mellan de anmälande indianbefolkningarna och multijätten Chevron. Orsaken var glasklar; Texaco vägrade att följa domstolens beslut att betala ut skadeståndet på 9,5 miljarder dollar med hänvisning till ”korrumperade domare”.

Men den långvariga konflikten mellan indiansamhällena och Chevron har också sin bakgrund. Det var indianernas representanter som ville att rättegången skulle genomföras i USA och inte, som Chevron ville, i Ecuador. Bägge parter var överens om en sak, även om inte Chevron uttryckte det offentligt; den ecuadorianska rättsapparaten var genomkorrumperad.

Indianerna visste att oljebolaget med sina gigantiska kassakistor lätt skulle kunna köpa både åklagare, advokater som domarna i Ecuador. Indianerna var medvetna om att de inte skulle ha en sportslig chans om målet skulle avgöras i Ecuador. Och eftersom Giganten Chevron var starkare kom rättegången att genomföras i Ecuador.

Matilde Payauaje är sekoyaindian och 93 år gammal. FOTO: DICK EMANUELSSON


Störtade regeringar och domare

Men livet kan ibland gestalta sig med stor ironi och förhållandena kan ändras snabbt.

Inte bara rättsapparaten i Ecuador var korrumperad. Så också den politiska makten, från presidenten till kongressen. Flera regeringar i Ecuador störtades och avsattes av folket mellan 2001-2005. Det året valdes Rafael Correa till president med en brakseger i bagaget. Hans första åtgärd var att stänga kongressen, utlysa val till en författningsskrivande församling och rensa ut bland domare och åklagare. Förmodligen började Chevron ana oråd och när rättegången gick in i sluttampen och USA-bolagets gigantiska ekologiska folkmord konfronterades kanske direktörerna i bolaget ångrade sig och i stället hade velat ha rättegångsförhandlingarna genomförda, som indianerna ville, i USA. Men då var det försent.

Men hur opererar och agerar dessa bolag som oftast har en omsättning större än länder i den så kallade tredje världen?

När BP, British Petroleum fick ett plattformshaveri utanför Houston i den mexikanska golfen och skitade ner med sin olja i detta område i USA, var det ingen tvekan om att bolaget skulle betala sina böter. BP betalade för sina skador medan Chevron vägrar, det är ju bara ett av de där ”jävla rövhålsländerna”, som Trump vräkte ur sig för ett halvår sedan mot länderna i Centralamerika och några i Afrika.

BP betalade nästan 40 miljarder dollar!

BP:s plattform i Golfen i lågor.
– Naturkatastrofen i Amazonas är fem-sex gånger större än utsläppet av BP, British Petroleum, i den Mexikanska Golfen och 30 gånger större än utsläppet från BP:s tanker Exxon Valdez´ i Alaska, sa Correa i augusti 2013.

BP betalade 4,5 miljarder dollar i böter till USA och förklarade sig skyldig på 14 punkter för brottet. På det accepterade oljebolaget och det betalade också 14 miljarder dollar för rengöring och rekonstruktion av området. Ett tredje beslut var att inrätta en fond på 20 miljarder dollar för att gottgöra de drabbade. Sammanlagt blir det nästan 40 miljarder dollar.

Var Rafael Correas indignation 2014 då berättigad? Och var hans uttalande mot Chevron en ”risk för Ecuador”, som dagens presidentmakt påstår?

När jag 2011 intervjuade indianledare i de drabbade områdena var de snarast kritiska mot att ha fått så litet stöd från regeringen Correa i sin klagan mot Chevron. Tre år efter att jag gjorde reportaget kom Danny Glover och andra personligheter till området och med en plasthandske drog Rafael Correa upp det miljöskadliga och illaluktande resterna från spilloljan som varje sekund dygnet runt går ner i grundvattnet och tar död på djur och fisk i floderna. Många av barnen som drack vattnet och badade i vattnet med kallsupar har förvandlats till skadade människor. Andra drabbades och drabbas av cancer.

Det var mot detta ekologiska folkmord som Rafael Correa till slut reagerade och bjöd in internationella personligheter som på plats tog del av ekomordet. De var skakade av vad de såg, luktade och hörde i indianernas vittnesmål.



Moreno underordnar sig Trump och Chevron

Att Lenin Moreno nu går denna ”Oljebläckfisk” till mötes är bara följdriktigt, menar Correa och oppositionen mot den man som valdes med det avgörande stödet från sin föregångare. Lenin Moreno är en politisk förrädare som i dag är totalt underordnad USA:s utrikespolitik.

”Att attackera den förra regeringen i stället för att påminna världen hur Chevron förstörde Amazonas, lämnar inga tvivel att dessa förrädare upprättade en pakt med det transnationella företaget. Alla bör bli indignerade”, skrev Correa på sitt Twitterkonto i dag, fredag. Han tillade att han anser att Morenoregeringens agerande är ett ”fosterlandsförräderi”.

Correa ser ett klart mönster i Lenin Morenos agerade och beslut och det kan sammanfattas i ett namn: Mike Pence, Donald Trumps vicepresident som för några veckor sedan genomförde en resa till ett antal latinamerikanska länder varav Ecuador var ett av dessa.

”Man måste vara naiv för att tro att uttalandena och besluten i frågor som Chevron, hans uttalanden (och beslut och ultimatum) om Assange eller USA:s spionflyg (som nu ska få landa och göra operationer i Ecuador) är tillfälligheter”.

Mike Pence och Lenin Moreno.


Den Juridiska Kontrarevolutionens korståg

Den förre presidenten Rafael Correa.
För Jurado handlade det om att Correa ville glänsa på den internationella arenan. Han varnade också för att Correa personligen kan bli skadeståndsskyldig till eventuella kostnader som den ecuadorianska staten kan bli skyldig att betala. Allt enligt en ecuadoriansk lagparagraf som ger den förra regeringen ansvaret.

Chevron har gått till en internationell domstol för att denna ska utdöma ett skadestånd mot Ecuador till förmån för USA-bolaget. Så förvandlas bödeln till offer och tvärtom.

Och den Latinamerikanska Juridiska Kontrarevolutionen fortsätter sitt korståg mot allt progressivt i vad Trump, Moreno och Macri anser vara USA:s bakgård.


LÄS MER:
2013-11-16: Dom för Chevrons miljöbrott i Amazonas fastställd

”First we take Bogota, then we take Amazonas”. Amazonas, en hel världs oas i fara för USA:s planer på världsherravälde

2017-11-13: Militärmanöver mellan USA, Colombia, Peru och Brasilien med målet att förstärka inringningen av Venezuela

2011-05-11: UTDRAGEN SEGER MOT OLJEJÄTTEN (ett reportage från dåtida autentiska Norrskensflamman, inte dagens historielösa liberallight)

2018-08-23: Lenin Moreno lämnar ALBA och ger Pentagon tillåtelse att genomföra spionflygningar och upprätta ett ”kontor”

VIDEO/ESPAÑOL:
1) Reportaje: Amazonas sangra sangre negra de Texaco-Chevron. Hablan las vícitimas

2) Ecocidio de Texaco-Chevron en el Ecuador: El monstruo bicéfalo vs la lucha por el derecho básico


torsdag 23 augusti 2018

Ecuador: Lenin Moreno lämnar ALBA och ger Pentagon tillåtelse att genomföra spionflygningar och upprätta ett ”kontor”

Dagens rubriker i och utanför Ecuador; Landet lämnar ALBA och välkomnas av USA och Trump.




Ecuador:
Lenin Moreno lämnar ALBA och ger Pentagon tillåtelse att genomföra spionflygningar och upprätta ett ”kontor”

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-08-23 / Ecuadors president Lenin Moreno fängslade sin vicepresident Jorge Glas. Han konfronterade sin tidigare vän och president Rafael Correa som var garanten för Moreno valseger 2017 och välkomnades av landets bankmaffia och politiska höger. Han upplåter ett ”kontor” i huvudstaden under regi av Pentagon och låter USA:s spionflyg återigen flyga över det andinska och amazoniska landet. Samtidigt meddelade han i dag att Ecuador ska lämna ALBA, Folkens Bolivarianska Allians i Vårt Amerika, ett direkt slag under bältet på Venezuelas folk som kämpar mot ett ekonomiskt krig värre än det Kuba har utkämpat sedan 1960!

President Lenin Moreno valdes på det förtroende som den förre presidenten Rafael Correa hade byggt upp under tio år av framgångsrikt socialt och ekonomiskt arbete och med Correas öppna och uttalade stöd till Moreno i valet 2017. Ecuador har moderniserats och blivit oerhört mer jämlikt där den extrema fattigdomen, som omfattade drygt sextio procent av befolkningen har reducerats dramatiskt till under 30 procent.

Men det var ett arbete som utsattes för en skoningslös kritik från en bankirmaffia som under decennier hade stulit direkt ur statskassan eller via en skandalös politisk korruption.

Rafael Correas tio år på presidentposten kännetecknades av stora sociala och ekonomiska förändringar som betydde en dramatisk reducering av fattigdomen. Correa vann valen överlägset. Nu vill Lenin Moreno både förhindra att han ska kunna ställa upp på nytt som att delar av det konservativa rättsväsendet vill se honom bakom galler, anklagad, som Lula, Dilma, Kristina eller Maduro för korruption. Det är den latinamerikanska högerns och USA:s formel och verktyg för att "neutralisera" vänstern med juridiska medel som är billigare än att utlösa direkta militärkupper.


USA åkte ut 2009

På det ska vi också lägga USA:s systematiska sabotage och mediala krigföring via de lokala medierna. Pentagon kunde inte förlåta Rafael Correa för att 2009 ha kastat ut det Södra Militärkommandots spionplan från USA:s flygbas Eloy Alfaro i staden La Manta, bara två minuters flygning till gränsen i södra Colombia. Där opererade de i enlighet med krigsplanen Plan Colombia, avsett att bekämpa FARC- och ELN-gerillan.

Regeringen Rafael Correa anslöt Ecuador till ALBA och det var under den paraplyn som utbytet mellan de olika länderna i denna organisation utvecklades. Kubanska läkare anlände till de andinska byarna och genomförde både sjukvårdsprogram som ett oerhört vackert projekt som handlade om att registrera människor med mentala problem som i Latinamerika oftast låses in i ett rum eller källare. Med det kubanska projektet släpptes de ut i fria luften och kunde som fria ecuadorianer andas den luft som de tidigare förvägrades för den ”skam” som familjen kände inför omgivningen, fördomar som ärvts under sekel.

Nu upphör detta utbyte, på samma sätt som den honduranske diktatorn Roberto Michelletti kastade ut den kubanska alfabetiseringsbrigaden vid militärkuppen den 28 juni 2009.



USA:s flygbas i La Manta var i själva verket USA:s direkta deltagande i kriget mot FARC-gerillan som kontrollerade stora delar av södra Colombia dit det bara var två minuters flygning för USA-planen som lyfte från La Manta. Ecuadors folk kämpade under många år för att basen skulle stängas och det blev verklighet när Rafael Correa kom tlll makten och Pentagons kontrakt löpte ut i november 2009


Lämnar ALBA

I stället öppnar Moreno dörrarna för landets avskydda bankirer som i Moreno ser en mycket bättre president än sin egen bankir som de stödde i presidentvalet Guillermo Lasso, en före detta mäktig bankir i Banco Guayaquil, hade spekulerat med en miljon dollar som under krisen 2001-2002 hade förökat sig till 30 miljoner dollar, enligt den argentinska dagstidningen Pagina12. Han investerade sina pengar i skatteparadis i stället för att betala skatt för utbildning och hälsovård i Ecuador, en politik som både Chiles som Argentinas presidenter har ägnat sig åt.

I dag meddelade Moreno att Ecuador lämnar den latinamerikanska organisationen ALBA, startad på initiativ av Fidel Castro och Hugo Chavez. Till denna de latinamerikanska folkens allians anslöt sig också Bolivia, som i dag har den amerikanska kontinentens mest framgångsrika ekonomiska politik, enligt Cepal, samt Nicaragua, Saint Vincent och Grenadinerna, Dominica, Antigua och Barbuda. Honduras tillhörde ALBA fram till militärkuppen den 28 juni 2009 då det som ett av de första besluten kuppregimen antog var att lämna ALBA och kasta ut den kubanska alfabetiseringsbrigaden.

Morenos i dolkstöt i ryggen på Venezuela

Moreno argumenterar att det är den ekonomiska krisen i Venezuela som orsakat en stor flyktingström till Latinamerika som är orsaken till varför han nu lämnar ALBA. Vad Morenos beslut i grunden handlar om är en dolkstöt i ryggen på både Venezuela som ALBA och ett skamlöst stöd till USA:s ekonomiska terror som syftar till att strypa den venezuelanska ekonomin och via detta krig svälta venezuelanerna till underkastelse under Onkel Sams militaristiska stövel.

I stället för att uttala sin solidaritet med president Nicolas Maduro och ett bestämt förkastande av det mordförsök som Maduro och den venezuelanska statsledningen utsattes för den 4 augusti i år, hävdar Moreno att den venezuelanska flyktingfrågan är det avgörande skälet till varför Ecuador nu lämnar ALBA.

Men Pentagon och Vita Huset är desto gladare.

Två drönare skulle utplåna Venezuelas president Nicolas Maduro och den venezuelanska statsledningen den 4 augusti. Sju kadetter skadades av splittret när en drönare exploderade när säkerhgetsagenterna lyckades språnga drönaren innan den kommit in på den permiter av 50 meter som skulle ha fullbordat USA:s plan att mörda Maduro.



USA tillåts utföra spion- och underrättelseverksamhet

– Spionplanet kommer bara tre, fyra dagar under veckan, uppgav Morenos försvarsminister och general Oswaldo Jarrin på en presskonferens i huvudstaden Quito i början av augusti som Mario Ramos, chef för det Andinska Centret för Strategiska Studier i en artikel som publicerades i den ecuadorianska nyhetsbyrån ALAI.

Generalen uppgav att USA och Ecuador har upprättat ett kontor för säkerhetssamarbete som bland sina uppgifter kommer att etablera dokumentation av det gemensamma underrättelsearbetet. Jarrin påstod att ”det är inte en militärbas” samt att ”det kommer ett flygplan (läs spion) som ska samla in underrättelseuppgifter som sedan återvänder efter högst 3-4 dagar. . . sedan återvänder det. . .”.

Hur ofta kommer planet, varje vecka, varje månad? Kommer de ecuadorianska säkerhetsorganen verkligen ha kontroll över dess (spionplanets) uppdrag och aktiviteter? Underrättelse för vad? frågade journalisterna general Jarrin.

Men denna svarade osäkert och kort: ”Det blir en installation”.

Men vilken slags ”installation”? Var? Vilken slags typ av aktiviteter ska detta “kontor” ägna sig åt? kontrade reportrarna med sina frågor.

Hemligt eller offentligt säkerhetsavtal?

General Jarrin hävdade att det ska bli klassiska förbindelser i form av militära kurser och ett återtagande av de militära manövrarna i form av operationer som UNITAS, under överinseende av USA. Jarrin uppgav också att det ska upprättas ett protokoll respektive avtal med ”kontoret” för att reglera dess verksamhet.

Men journalisterna hade eller har föga förtroende för generalens uttalanden och undrade om landets medborgare, parlamentet eller Ecuadors författningsdomstol kommer att få full insyn i innehållet i detta dokument eller om det kommer att arkiveras med stämpeln ”HEMLIGT”!?

När USA förfogade över flygbasen Eloy Alfaro på stillahavskusten i norra Ecuador var förevändningen för USA-flyget att bekämpa narkotikahandeln. Men under basens existen i La Manta ”beslagtog USA-flyget inte ett gram narkotika”, skriver Mario Ramos. Han misstänker att det kommer bli samma skrivning i det avtal som Pentagon har överlämnat till Lenin Moreno för ett undertecknande ”In Blanco”!

Vad USA-marinen däremot ägnade sig åt var att ”attackera och sänka fyra dussin ecuadorianska fiskebåtar som orsakade död och försvinnanden av flera (ecuadorianska) medborgare”. USA:s Södra Militärkommando utnyttjade flygbasen i La Manta för att ankra fartyg från USA-marinen som påtvingade Ecuador sin syn på migrationspolitiken.

ALAI-reportern konstaterar också att de dåtida avtalet mellan Ecuador-USA stipulerade att vid varje flygning USA-planen genomförde skulle en medlem av Ecuadors flygvapen vara närvarande, en lag som bara undantagsvis uppfylldes.



USA:s militära närvaro i 177 länder

Mario Ramos konstaterar bittert att det förändrade politiska styrkeförhållandet har gjort det möjligt till varför USA:s militära närvaro i Ecuador nu återigen har blivit ett faktum. Moreno har i praktiken förverkligat högerkandidaten Guillermo Lassos valprogram. Därför är det ingen tillfällighet att just nu, när jag skriver denna artikel, är tiotusentals arbetare, bönder, studenter och indianbefolkningar ute på gatorna i Quito för att protestera mot den klassiska ekonomiska politik som privatiserar, som gör de fattiga än mer fattiga och ett fåtal rika än rikare. Och USA och Pentagon myser.

“Moreno har fört vårt land än en gång till omloppet för den påstådda hemisfäriska säkerheten, totalt kontrollerad av USA:s olika organ. Vi kommer bli ett av dessa 177 länder, enligt USA-generalen Joe Dunford, chef för USA:s Gemensamma Befälskommando som har militär USA-närvaro. Den närvaron tillåter USA att förfoga över en geostrategisk infrastruktur med världsdominans, åtminstone en militär sådan”, sammanfattade Mario Ramos.

UNASUR faller samman medan Colombia blivit NATO-medlem

Han dräpte slutligen till med det luttrade konstaterandet att Moreno visar än en gång att han bryr sig lite eller ingenting om att UNASUR (Sydamerikanska Nationernas Union), som har sitt säte just i Quito, hade som mål att Sydamerika skulle bygga upp sitt eget försvars- och säkerhetssystem.

Mario Ramos skrev sin artikel innan samme Lenin Moreno beslöt att kräva tillbaka den fastighet som hans föregångare Rafael Correa hade donerat till UNASUR för att utveckla sitt arbete från Ecuador.

Att USA har sett med oro mot att Sydamerika valt att skapa sina egna organ utan direkt inflytande från USA, är ingen hemlighet. Därför välkomnade State Departement med all sannolikhet Colombias, Chiles och Argentinas beslut att lämna UNASUR förra veckan. I Colombias fall handlar det dessutom om fullt medlemskap i NATO sedan 31 maj i år.

Ecuador tar första steget för att följa Colombia, Argentina och Chiles exempel att lämna UNASUR. I vems intresse?


Moreno mot samma öde som förrädaren Lucio Gutiérrez?

Lucio Gutiérrez var den ecuadorianske översten som lovade de fattiga, arbetarna, bönderna och indianbefolkningarna i Ecuador ett bättre liv. Den 21 januari år 2000 deltog han aktivt tillsammans med bönder, arbetare och indianer i upproret mot den totalt korrumperade president Jamil Mahuad. Gutiérrez fängslades för ”kuppmakare” av armén som tillsatte vicepresidenten Gustavo Noboa på presidentposten. Efter 120 dagar släpptes Gutierrez i en amnesti som kongressen utverkade.

I november 2002 fick Lucio Gutiérrez dessa folkliga krafters stöd och vann i den andra valomgången mot Alvaro Noboa, även kallad ”Banankungen” för han var och är Ecuadors rikaste person.

Men av vänsterpolitik blev det intet. När Gutierrez installerades på presidentposten flög han omedelbart till USA och i Vita Huset förklarade han att han ”var Bushs bäste vän”! I april 2005 störtades han från presidentposten av samma sociala krafter som hade lyft Gutierrez till presidentpalatset.

Förmodligen kommer Ecuadors folk göra samma sak med Lenin Moreno. För är det något Ecuadors folk avskyr så är det lögnare och förrädare!