Fackliga demonstrationer i Ecuador

 

Fackliga demonstrationer i Ecuador

Förslag till nya arbetsmarknadslagar upprör känslorna hos facket

TEGUCIGALPA / 2014-09-18 / I onsdags förra veckan genomförde den fackliga paraplyorganisationen FUT protester och demonstrationer mot regeringen Rafael Correa på flera platser i landet. Bakgrunden är att regeringen är på väg att förändra arbetsmarknadslagarna.

Sex landsorganisationer samlas sedan decennier i paraplyorganisationen FUT.

– Över hela landet samlades 70.000 personer och enbart i huvudstaden Quito var vi 30.000, säger Mesías Tatamuez, ordförande i den största landsorganisationen CEDOCUT, till när jag ringer upp honom.

Mesías Tatamuez

Men enligt president Correa var antalet betydligt färre än 4.000 medlemmar i Quito, en stad med 2,5 miljoner invånare. I Ecuadors näst största stad Guayaquil, med två miljoner invånare, samlades, enligt pressen, bara tusen personer.

Bakgrunden ska nog ses i att regeringen Correa, som tillträdde i januari 2007, har genomfört vad många statschefer varken vågar eller vill göra; radikala höjningar av minimilönerna och ett slut på “outsorcing”.

Fördubblad minimilön

Men även de sociala och ekonomiska förbättringarna har märkts av vilket skapat en politisk stabilitet i landet där 6-7 regeringar störtades mellan 1997-2005. Correa vinner valen med mer än 60 procent.

Innan maktskiftet 2007 var minimilönen 170 dollar. I dag är den 340 dollar. År 2006 täckte minimilönen endast 66,7 % av ecuadorianens dagliga av förnödenheter, den så kallade ”familjekorgen”. I dag täcker den 100 %.

Correa har också inkluderat den stora informella sektorn och andra arbetargrupper i socialförsäkringssystemet ISSE. Tidigare var bara 26 procent av den ekonomiskt aktiva befolkningen ansluten till IESS, nu är det 43 procent. Sysselsättningen har ökat mest i hela Latinamerika och arbetslösheten, enligt ILO, ligger i december 2013 bara på 4,7 procent, tillägger Ponce.

Presidentvarning

Demonstrationen i huvudstaden Quito inleddes vid 3-tiden på eftermiddagen och vid två gymnasium provocerade maskerade medlemmar från det maoistinfluerade MDP polisen genom att kasta föremål. Ett 20-tal poliser hamnade på sjukhus. På San Franciscotorget i Quitos historiska centrum upprepades provokationerna och polisen beslöt då att upplösa demonstrationen.

President Rafael Correa hade varnat de fackliga ledarna för att våga sig på att försöka destabilisera landet genom sin demonstration. Den genomfördes nästan på 4-årsdagen av statskuppsförsöket, 30 september 2010, som genomfördes av delar av polisledningen och som stöddes av vissa delar av facket och MDP. Även flera USA-finansierade NGO´s backade upp kuppförsöket. Samtidigt med den fackliga demonstrationen, kallade Correa sina anhängare till presidentpalatset. Där samlades, enligt Correa, inte mindre än 12.000 personer.

Flexibel arbetsmarknad?

– Motivet till demonstrationen var inte att söka destabilisera regeringen. Motivet var att förmå regeringen att inte bara besluta och informera utan att lyssna och låta folket delta i besluten. En central punkt i protesterna var att regeringen vill införa en regressiv flexibel arbetsmarknadslagstiftning, understryker Tatamuez.

Enligt LO-ledaren handlade protesterna om beslutet att dra in den 13:e och14:e månadslönen för att betala fördubblingen av minimilönen. Demonstrationen förde också fram kravet på en omfattande jordreform för att garantera det ecuadorianska folket en nationell livsmedelsförsörjning. Den stora lärarkåren å sin sida anser inte att deras pensionsfonder ska administreras av byråkrater i en ny statlig bank.

– Det är mot denna politik som demonstrerade. Polisen skulle inte gått in på San Franciscotorget för de upplevdes som en öppen provokation.

“En Arbetets Revolution”

Correas arbetsmarknadsminister med det klart spektakulära för- och efternamnet Carlos Marx, och det andra efternamnet Carrasco, sa till dagstidningen El Comercio att han inte är främmande för att genomföra förändringar av förslaget till nya arbetsmarknadslagar.

Presidenten, som talade under en jättelik banderoll med texten; “Förenade för en Arbetets Revolution”, sa inför sina anhängare att fackets demonstration var ett “försök av högern att återupprätta den gamla ordningen”. Han underströk att “inför varje revolutionär process uppstår alltid en motreaktion”.

Dick Emanuelsson

Facket i Ecuador

CSE. Bildat 2010.

CTE. Bildat 1944, leds politiskt av kommunistpartiet, PCE.

CEDOC. 1938 under katolskt och det konservativa partiets inflytande som ett svar på det framväxande marxistiska inflytandet inom arbetarrrörelsen. Men 1974 hade CEDOC brutit med både kyrkan och de konservativa och fastställde att organisationen baserade sig på en klassmässig grund.

CEDOCUT. Lämnade CEDOC i början av 1970-talet och betraktar sig som marxistisk vänster.

CEOSL. Bildades 1962 som en gren av FFI, den internationella fackföreningsrörelsen som stöddes av både CIA, visa den amerikanska landsorganisationen AFL/CIO, som den europeiska fackföreningsrörelsen som leddes av socialdemokraterna. Målsättningen var, som i fallet med CEDOC, att stoppa CTE, där kommunistpartiet PCE hade ett starkt inflytande inom den organiserade arbetklassen.

UGTE, för arbetare och bönder. Bildades 1982 och står under politisk kontroll och inflytande av det ecuadorianska maoistpartiet PCMLE.

Dick Emanuelsson

 

USA-företag gjorde affärer med generna från indianfolk och sålde cellerna till åtta länder

Medlemmar från huaoranifolket. De lämnade sin isolering bara för några decennium sedan

 

TEGUCIGALPA / 2014-07-06 / Ecuador stämmer Coriell Institute som sålde ADN-gener från ursprungsfolket huaorani till åtta länder. Även den medicinska fakulteten på Harvarduniversitetet och oljebolaget Maxus från USA utpekas som delaktiga i handeln med mänskliga gener.

Länderna som USA-företaget sålde till är Tyskland, Brasilien, Canada, USA, Indien, Italien, Singapore och Japan. Den ecuadorianska regeringen planerar nu stämma bolaget och de övriga inblandade för att ha tagit blod från huaoranifolket utan samtycke.

Det är Ecuadors utbildningsministerium som på uppdrag av regeringen Rafael Correa år 2010 fick uppdraget att undersöka huaoranifolkets anklagelser mot Coriell, som har sitt huvudkontor i New Jersey.

– Coriell sålde (gener, celler) till minst åtta länder, uppgav viceministern Maria del Pilar Troya.

Från Coriellinstitutets hemsida där de handlar mycket om celler och . . . . .

Harvardforskare

Enligt uttalanden från Coriell mottog företaget 1991 “ett enda provrör” från en forskare som företaget vägrade att namnge. Det innehöll en “ etablerad cellinje av lymfoblastoid som hade tagits från en medlem av Huaoranifolket”, uppgav företaget.

Enligt ministeriet för högre utbildning, vetenskap, teknik och innovation levererades provet av en Harvardforskare. Coriellinstitutet tillade att provet odlades för att producera celler, från vilken DNA extraherades. Enligt Coriell togs forskningsrönen bort 2010 och påstås inte längre vara tillgängligt för forskning.

– Men denna (cellinje) såldes för forskningsändamål. Det visade sig att sedan slutet av 1960-talet fram tills nu, har över 3500 provtagningar genomförts, sa viceministern Pilar Troya.

Blod och vävnader

Men det stannar inte bara vid blodprover, sa Troya. Sedan 1960-talet “har de i en del fall också tagit vävnader. Endast 20 procent av de drabbade Huaoraniindianerna tecknade någon form av överenskommelse med USA-företaget.

Redan 2012 uppmärksammades fallet men det är först nu som president Rafael Correa bestämt sig för att gå till botten med vad som betraktas som människohandel med mänskliga gener.

– Det finns ingen federal lag i USA för att skapa en rättslig grund för fordran i domstol mot Coriell, Maxus eller forskare från Harvard, uppgav Correa.

Men trots de små juridiska utsikterna att få de inblandade USA-företagen och Harvarduniversitetet dömda, spelar fallet med den lilla indianbefolkningen, som  bara uppgår till 3000 personer, som exempel för hur stormakterna och deras transnationella företag tar patent till och med på mänskliga gener.

Correa underströk att Corriell-Institutet genomförde experiment med huaoraniblod på grund av att huaoranifolket, som för bara något decennium sedan, inte hade någon kontakt med civilisationen.

– De är därför immuna mot vissa sjukdomar, tillade Correa.

. . . . samarbete och forskning med USA:s väpnade styrkor

Mot karies

Det är just därför som ursprungsfolk som huaorani är föremål för de transnationella farmaceutiska jättebolagen som vill patentera deras gener. I grannlandet Colombia, med sin enorma flora och fauna och ett 50-tal olika etniska grupper, är ursprungsbefolkningarna permanent utsatta för samma celljägare. Flamman har talat med en antropolog som under tio år arbetade i länet Vaupes som ingår i Amazonas och gränsar till Brasilien i öster. Han vill av säkerhetsskäl vara anonym.

– Ursprungsbefolkningen Maku, som nu kallas Nukak, är en liten reducerad etnisk grupp som är i risk att utplånas. I länet opererade kautsjukproducenter och missionärer. Nakukfolket var bokstavliga slavar under det mer ”spanjoriserade” Tukanofolket.

Nukak-kvinnor i sin boplats i djungeln.

Speciell arvsmassa

Det handlar om en liten reducerad och isolerad nomadgrupp som lever under prekära förhållanden med fiske och jakt. Men de representerar en obegriplig källa för de transnationella läkemedelsbolagen.

–  De har ett speciellt genomet (arvsmassa, se wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Genom) just på grund av miljontals år av evolution i isolering. Ett sådant evolutionärt framsteg är att ha en gen som skyddar mot karies. Denna gen smugglades ut och såldes till ett amerikanskt multinationellt företag som tillverkar tandkräm och som patenterade den som sin egendom. På så sätt kan en upptäckt som kan gynna mänskligheten inte utföras eftersom det multinationella inte längre kan saluföra sin anti-karies tandkräm.

Dick Emanuelsson